Nåsdräkten

Intresset för Nåsdräkten har alltid funnits omkring mig. Jag letar nu uppgifter som finns nedtecknade sedan ett par hundra år tillbaka i tiden, före år 1900.

I samarbete med Nås Hemslöjdsförening och kunniga nåsbor har vi, i studiecirkelform, börjat studera nåsdräktens utveckling under 1900-talet.

En folder finns att köpa på Nickusboden, Nås Hemslöjdsförening med information om material mm för den som är intresserad av att skaffa sig en nåsdräkt i dag.

Hemsida Nås Hemslöjdsförening i Nickusboden

Kontakt: info(at)nas.hemslojden.org

Tel: 0281-30252

Dräktskicket i Nås socken, Västerdalarna
Lysande röd är sockendräkten i Nås! "Rött hä va storstift hä" i Nås i gamla tider och nog känns det litet kaxigt att klä sig så grant. Men det är mer än så att äga en sockendräkt. Man äger också ett sammanhang och en ordlös gemenskap med alla andra kvinnor och män i nåsdräkt. Banden bakåt känns starka till mor, farmor, fars mormor, farmors systrar, makens farmor och faster vars plagg jag bär ibland. Jag glömmer inte den man som såg mig i en stor folkmassa en gång i USA och som kom fram med tårar i ögonen. Han hade rötter i Nås.

Dräkten är praktisk, oöm och tidlös. Alla passar i nåsdräkten: unga, gamla, smala, runda, långa och korta. När "högtidsdräkt anbefalles" är folkdräkt jämbördigt med högtidsdräkt (frack).

Nåsdräkten har aldrig varit ur bruk. Delar av den lades bort runt sekelskiftet 1900, t ex olika kyrkdräkter, barnens koltar och vardagsdräkten. Festdräkten har hela tiden använts till midsommar, bröllop, i sångkören, vid födelsedagar och andra stora kalas. Men ända in på 1960-talet fanns gamla kvinnor som "gick i nåskjortil" och inte ägde moderna kläder. Ingmarsspelen, som hade sin urpremiär 1959, har betytt mer för dräktens fortlevnad än vi kanske tänker på. Där lär sig varje sommar nya deltagare något om klädedräkten vid bönemöte, auktion, bröllop, dans och till vardags.

Finns det rätt eller fel när det gäller nåsdräkten? Det tål att tänka på, men det har utvecklats vissa kännemärken som gör att vi vet att detta är en nåsdräkt: färg, material, snitt. Ändrar vi på det, är det inte längre en sockendräkt vi bär utan möjligen en bygdedräkt, dvs en konstruerad dräkt, eventuellt skapad efter en förlaga.
På den här sidan kommer jag så småningom att berätta om nåsdräkten före 1900.

Kontaktuppgifter margareta.jonth(at)telia.com
Copyright Margareta Jonth