Nåsdräkten

Nåskullor på Skansen kikar in på det gamla Nås. Foto: Erik Thorell. Svartvitt foto Nås hembygdsförenings arkiv. Bildmontage Anna K Eriksson Dalarnas museum.



"Klädd i Nås"- frå då dôm kam tä dôm drog å, från att de kom till världen tills de gav sig av.

Berättelsen om hur våra anmödrar och förfäder klädde sig i Nås, innan vår röda granna sockendräkt tagit form, börjar på 1600-talet. Så tidigt finns få källor att lita till men i domboken finns det pusselbitar liksom i modehistorien och i kunskapen om landskapets näringsliv. För att inte tala om arkivens alla gömmor med rubriker som lagmanspenningar, äktenskapsboken, husförhör och kyrkostämmoprotokoll. Små korn av information blir till sist en bild, om än litet suddig.


Du måste läsa bouppteckningar! sa de professionella dräktmänniskorna och jag tyckte det lät urtrist men efter en halvtimme på arkivet var jag fast. Så intressant! Så berörande att få läsa sig in i människornas liv.


Intresset för Nåsdräkten har alltid funnits omkring mig.  Sedan 2010 har jag i samarbete med Nås hemslöjdsförening, Nås hembygdsförening, kunniga nåsbor och med stöd av Erik Thorell Dalarnas museum studerat nåsdräktens utveckling och nu har denna bok kommit. Boksläppskalas hölls i Nås gamla fina Ordenshus med spelmän, stort tårtbord från Nås hemslöjd och fullt med folk varav ett femtiotal sockendräktsklädda från sex socknar.


Boken "Klädd i Nås" finns att köpa bland annat i hemslöjdsbutiken Nickusboa i Nås, hemslöjderna i Floda, Leksand, Rättvik och Mora, på Vansbro kommunbibliotek, på Dalarnas museum i Falun. Dessutom i bokhandeln Globe i Ludvika, Uppsala bokhandel och Malungs bokhandel. Boken kan beställas via Nås hemslöjdsförening (se nedan).

En folder finns på Nickusboden, Nås Hemslöjdsförening med information om material mm för den som är intresserad av att skaffa sig en nåsdräkt i dag.

Hemsida Nås Hemslöjdsförening i Nickusboden

Kontakt: info(at)nas.hemslojden.org

Tel: 0281-30252 (telefonsvarare finns).

Dräktskicket i Nås socken, Västerdalarna
Lysande röd är sockendräkten i Nås! "Rött hä va storstift hä" i Nås i gamla tider och nog känns det litet kaxigt att klä sig så grant. Men det är mer än så att äga en sockendräkt. Man äger också ett sammanhang och en ordlös gemenskap med alla andra kvinnor och män i nåsdräkt. Banden bakåt känns starka till mor, farmor, fars mormor, farmors systrar, makens farmor och faster vars plagg jag bär ibland. Jag glömmer inte den man som såg mig i en stor folkmassa en gång i USA och som kom fram med tårar i ögonen. Han hade rötter i Nås.

Dräkten är praktisk, oöm och tidlös. Alla passar i nåsdräkten: unga, gamla, smala, runda, långa och korta. När "högtidsdräkt anbefalles" är folkdräkt jämbördigt med högtidsdräkt (frack).

Nåsdräkten har aldrig varit ur bruk. Delar av den lades bort runt sekelskiftet 1900, t ex olika kyrkdräkter, barnens koltar och vardagsdräkten. Festdräkten har hela tiden använts till midsommar, bröllop, i sångkören, vid födelsedagar och andra stora kalas. Men ända in på 1960-talet fanns gamla kvinnor som "gick i nåskjortil" och inte ägde moderna kläder. Ingmarsspelen, som hade sin urpremiär 1959, har betytt mer för dräktens fortlevnad än vi kanske tänker på. Där lär sig varje sommar nya deltagare något om klädedräkten vid bönemöte, auktion, bröllop, dans och till vardags.

Finns det rätt eller fel när det gäller nåsdräkten? Det tål att tänka på, men det har utvecklats vissa kännemärken som gör att vi vet att detta är en nåsdräkt: färg, material, snitt. Ändrar vi på det, är det inte längre en sockendräkt vi bär utan möjligen en bygdedräkt, dvs en konstruerad dräkt, eventuellt skapad efter en förlaga.

Intresset för att bära sockendräkt är stort. Man känner en stor samhörighet med andra.

Kontaktuppgifter margareta.jonth(at)telia.com
Copyright Margareta Jonth